Häxans recept

Av alla godistiggare som kom förbi i kväll var det två små häxor som stack ut. På teckningen syns Häxans skaferi. Koket innehåller jift, ben, brockolli, sniglar, tänder, klor och päls. Och häxorna pep med jättesmå röster "hur många får vi ta" när jag sträckte fram den stora grävskålen.

Sedan iscensatte jag stora dressingmordet i köket. Så går det när man skakar ner dressing - med hög fart - utan att stänga locket. Det var dressing överallt. Och nu är det dubbelt så rent som innan.

I helgen kom jag på ett ungdomselixir - gör bara på samma sätt som då. När jag skulle plugga engelska gjorde jag exakt som för 25 år sedan: städade, tvättade, vattnade blommor, uppdaterade kalendern och eldade i trädgården i fyra långa timmar. Allt måste vara perfekt innan man kan plugga. Sedan uppdaterade jag spellistan på Spotify, lagade mat och kollade en gång till på Rio (jätterolig, 4 dalahästar).

Sedan gjorde jag första steget på engelska kursen. OK, jag är lite politeare nu, och vet exakt skillnad på quite och rather. Men jag tror att Posten haft mer nytta av att köpa mig dvd-tv-serier för pengarna - jag hade lätt lovat att titta utan textning.

På jobbet påstår de att man inte får elda i sin egen trädgård. Var det därför grannen stack upp huvudet över staketet och frågade om jag tänkte röka (vi hade lite svårt att få fyr, det blev en del rök) ihjäl dem? Var han ironisk? Det är ju löjligt, det vore ett bättre samhälle om alla kläder luktade eldrök helgen när man ändå måste tugga i sig normaltiden!

Legokalendern är jul

Julen närmar sig - jag har köpt årets Legokalender till Buster. Åh, nu slipper jag oroa mig att den tar slut sa han. Smörigt.

Annars tänker jag mest på festen som inte blev av - hur kan det komma sig att det alltid verkar vara de roligaste? Planen var att skratta mig hes i kväll, i stället satt jag kvar på jobbet till efter 19. Buster var alltså sjuk i morse - och så är den lille terroristen feberfri när jag kommer hem för att titta till honom vid lunch. Morr. Men då var allt avbokat och det var bara att trösta oss med två paket glass.

Jag har nu skickat mail till hela avdelningen om Violas New Body-försäljning. Konstigt att jag tycker detta är lite pinsamt - alla andra säljer precis vad som helst utan att blinka. Eller ryser de också när de klickar på skicka?
Hur som helst, New Body är toppenbra grejer, på www.newbody.se/produktkatalog finns katalog nr 10, som Viola säljer ur. Söta S - kolla där, leverans innan jul!

Annars ska jag försöka avhjälpa mitt tokdåliga samvete för jobbets engelskakurs. Varför anmälde jag mig till den?  Jag tycker ju att jag är jätteduktig redan. Det enda ord jag är osäker på vad gäller stavning är faktiskt just samvete. Consious?

Livet i böcker

Alla dessa böcker, i söndags - efter att ha legat i fåtöljen och slappat i drygt två timmar -  kastade jag mig över min sida av bokhyllan. Vi har varsin sida Åke och jag eftersom det mesta han läser är skräp och max 12 % av hans böcker skulle klara min utrensning.

Tre kassar böcker står nu i källaren. Det är antingen gamla skolböcker eller rätt nya deckare - två genrer jag aldrig läser om. Det som finns kvar är en exposé över mitt liv, de smågalna kvinnosaksböckerna jag läste på 70-talet väckte återigen lite kampanda, men den vägs upp av klassikern Borta med vinden. En gammal bortglömd dagbok var jobbig att bläddra i - har jag verkligen varit så förnumstig? Antingen ljög jag grovt, eller också bör jag skicka ett personligt tackbrev till alla som orkade vara kompis med mig!


Även detta fina häfte låg i bokhyllan. Jag sparade det, eftersom det har exakt samma budskap som alla så-här-blir-du-lycklig-böcker som kommit sedan dess.  

Utrensningen kom sig av alla nya böcker som trillar in här. Måltidsboken som jag fick på mässan är Violas bibel i köket, hon kommer snart att dunka igenom varenda kokbok jag köpt och aldrig använt. Punkt av Johan Alander köpte jag bara för att stötta den här killen som skrivit en bok om hur han tagit sig ur ett galet liv av droger och annan skit.

Nyss kom jag hem från ett föräldramöte - mer info om New Body-försäljningen kommer. Det är något väldigt speciellt med det sortimentet - det passar alla som använder kläder.

If you can't stand the heat - stay out of the kitchen

betyder också Klarar du inte morsans vrede - spela inte fotboll i datarummet. Detta är vad som är kvar av plafonden. Buster sitter lyckligt ovetandes och käkar lasagne tillsammans med kompis A, han tror inte för ett ögonblick att lampkostnaden kommer att dras direkt från kommande månadspeng. Men morr - så blir det.
I natt var det dags för lite omväxling så jag la mig på Åkes sida. Aldrig mer - resultatet blev ju att vi sov ansikte mot ansikte. Jag kan faktiskt inte beskriva hur mycket luft den mannen kan andas ut genom näsan, jag vaknade fönad. Tillbaka till de senaste 20 årens ordning, jag hade bara glömt orsaken till att jag alltid sover till vänster.

Omorganisation

Jag var tvungen att handla - igen. Men det var svårt att veta att Viola skulle börja dricka te med honung. Ibland verkar det som om de driver med mig alla tre. De tokäter allt som finns hemma och låter pyttelite ligga kvar och bli gammalt. Jag tror att de tröttnat - och då kommer "Va, finns det inte leverpastej /bananer/köttbullar/honung". Men jag har makten - nu dricker de te med akaciahonung. Lägst GI av alla honungar.

Det första som hände på jobbet idag var att jag träffade en kvinna jag varit sjukt osams med och alltid tänker på som Stocken. Vårt samtal lät så här:
- Ja, idag är min sista dag.
- Ska du gå i pension? sa jag, vilket visade sig vara dj-ligt okänsligt.
- Nej, det fanns ingen plats för mig efter omorganisationen.

Där stod jag och kände mig så billig! Hon är inte 15 år äldre än jag, bara tillräckligt gammal för att ha mindre chans till nytt jobb. Jag tänkte bara mer på min kommande frukost än på henne.
Sorry för det där med Stocken - och jag förlåter henne att hon beskrivit mig som hon med konstiga kläder.

Besök i skolan och Giganternas fall

Besök i skolan gör en bra förälder - eller inbillar jag mig bara för att mamma och pappa med experters energi kom på alla föräldradagar, totalt skämmiga? Jag har svårt för lektioner, att hålla mig riktigt uppmärksam. Så idag var jag med på långpromenad. Samling på morgonen, och tillbaka på skolgården vid 14.30. Då hade vi tillbringat tiden i skogen, på jakt efter barr, granar i julstorlek, blåbär och svampar. Jag frös nästan fingrarna ur led - och rumpan - men vilken dåre går i skogen i tajta jeans? Att det ska vara så svårt att komma ihåg kyla.

Det var kul, fick prata lite med lärarna och de andra föräldrarna som var med. Och det var väldigt skönt att krypa ner under värmefilten efteråt, med slutet av Giganternas fall av Ken Follett. Vilken tegelsten, men jag älskar krigsböcker med bra personbeskrivningar. Om någon vill läsa ska jag inte avslöja vilka som dör (det är ju krig). 4 dalahästar. Bokhösten är en utmaning - att hinna med.

Nästan en Juholt

Naturligtvis vann jag inget på den där Trisslotten - och jag skäms så här efteråt att jag ville ha ännu mer efter en riktig turdag!  Mycket vill ha mer, som Juholt.
Helgen är slut - och det känns faktiskt inte speciellt plötsligt. Idag jobbade jag, men det var nästan ok eftersom Viola var med. Att vara ensam på ett stort kontor - det känns som om livet pågår där utanför medan jag kämpar med fiffiga formuleringar om Skicka lätt. Tur att jag gillar det Posten gör.  Viola gjorde läxor, det är helt otroligt hur samvetsgrann den ungen är, hon har inte fått det från varken Åke eller mig - två små läxsmitare. Men det är väl så det är - barnen är som föräldrarna, fast bättre på allt.

I fredags var Viola och jag på Svensson Svensson - varning varning. Den är inte speciellt rolig ens om man vill skratta. Trots att vi båda älskar Suzanne Reuter. 1 dalahäst. Eftersom jag druckit för mycket kaffe och var tvungen att hitta på något efteråt gick vi på jakt efter ny vinterjacka till Viola. Smack, en vit Didriksson som hon är så fin i. Jag funderar faktiskt på att ge henne ansvaret för barnbidraget.

Ett sätt att göra helgen lång är att storhandla - det är skönt efteråt, men herregud vilket släpande! Jag höll på i tre timmar, sov middag i 30 minuter för att orka stuva undan i 1 timme till. Måste jag stödköpa under den kommande veckan ser jag det som ett personligt misslyckande! Nu bågnar huset av olivolja, pasta, nötter och mandlar, ost, tomatpasta och apelsiner. Med mera.

Det är som jag misstänkt länge - Åke och jag är bättre ihop än var och en för sig. Skulle jag någonsin köpa en sladd för 700 bagare? Nix pix. Men jag njuter av kanonljudet som den där lilla sladden gör. Och jag är rätt säker på att Åke glädjer sig åt den fina äppellampan jag köpt till Busters rum. För 700 pix. Den syns längst upp till höger - och är underbar tänd. Vem vill inte ha ett gigantiskt grönt äpple som nattlampa?

It's not what you know - it's who you know

Nu kommer ett egoinlägg, mest för att jag ska komma ihåg en riktig turdag. Som sagt, vi tog kort hela eftermiddagen. På riktigt sexiga motiv - Postens påsar och kartonger med porto, men med fina saker i. Hur som helst, när vi släpat fram allt och monterat lampor, softboxar och spänt upp den vita bakgrunden började vi drömma om ett eget fotorum.

Hm, hur göra? Vi kollade upp om det fanns något tomt förråd - nr 15 var det bara skräp i - och sedan frågade den supertrevliga A i receptionen rätt person. Vips hade vi en nyckel. Och vi stod på små rosa moln. Nu ska vi fixa med mörkläggning, fina bakgrunder och allt. Så jag har faktiskt för första gången köpt en trisslott, vinner jag inte idag så vinner jag aldrig.

Och sedan har pappa fått sitt nya psa-värde. Efter sommarens medicinering tyckte doktorn det borde sjunkit till 10. Men tada, det är bara 1. Belöningen för dieten han kämpat med kan man undra, även om doktorn aldrig skulle säga det. Skit samma, det känns underbart att tumören mest ligger och vilar. Hurra!

Trafikinfarkt och jogging

Idag var jag sååå sur när jag kom hem från jobbet. Stackars Åke - hemma sjuk och så får han hem en människa med svarta ögon. Det var trafikinfarkten i Stockholm, jag klarade inta att åka bil hem och sitta  där och bli äldre. Jag älskar min cykel, och är förbannat tacksam att Åke går med på att jag får cykla hem varje dag - han förbarmar sig över bilen.

Men nu är allt bra igen - jag joggade medan grabbarna tränade fotboll. Det doftade fantastiskt i Grimstaskogen och de andra motionärerna brydde sig inte ett smack om mig, ingen ställde sig bakom en gran för att mörda.

Buster ligger i soffan och försöker låtsas som om han orkar titta på fotbollen, och jag (som är ledig tack vare fotbollen) ska strax ta en äggmacka med tokmycket kaviar till Landet Brunsås. Tycker att de sätter fingret på intressanta saker om mat - och dessutom är de galet roliga.

Lite längtar jag till i morgon, G och jag plåta hela eftermiddagen. Jag kanske får lite bilder hit, nu får Viola ställa upp igen, mina bilder framför datorn ska vi väl icke publicera.

Vännerklubben

Ja så här ser vi kanske ut vi i Vännerklubben, men fotot på boxen med alla 10 säsongerna blev för fult att platsa som illustration till den fiffiga idén som Sara fick. Vi ska träffas, sju trevliga kvinnor, den första torsdagen varje månad och se på Vänner. Vi startade i torsdags, vid den geniala tiden 19.30 (alla har hunnit fixa middag, om man nu har det på listan) och firade med champagne som Åke fixat. Jag älskar magnumflaskor! Det tog lite tid att komma upp i biorummet, mycket att prata om!

Annars ser jag tillbaka på en helg som varit helt oväntad. Viola och Buster var hos Louise och Micke från fredag, och egentligen borde Åke och jag checkat in på Strand hotel och flutit omkring på långa promenader med stopp på olika ölhak bla bla bla (= intellektuell nivå på ölsamtal). Men inget slog in - Åke blev sjuk. Men va f-n, och jag som är världens sämsta Florence.

Men på en skala - hur mycket kunde jag gnälla "stackars mig som inte får bo på hotell och dricka hur mycket öl jag vill, måste jag verkligen vara i mitt fina stora hus och lida?". Nej jag skärpte mig snabbt och skapade min egen perfekta helg. Först en tur till Läkarmissionen, hittade en väldigt ful och billig sypuff som jag ska klä om på den kommande kursen i möbeltapetsering. Visserligen hade jag redan en, men denna nya ska Viola få. Sedan Systemet (ölen) och sedan klippte jag fyrkanter till mina kommande lapptäcken, hela eftermiddagen/kvällen. Nu var jag lite trött, men kvicknade till när jag hittade Americas funniest homevideos, tre avsnitt. Det är inte klokt vad tokigt det kan bli. Och vilken avrundning, två avsnitt av Mad men.

I god stil har jag hållit på här hemma sedan innan 07.00. Storstädat i Violas rum (inte hennes fel att jag sålde henne skrivbord så snabbt och att allt hamnat på golvet) snitsat till Busters (fått Åke att sätta upp lite grejer) och sytt nya gardiner till vårt sovrum. Aldrig för sent för rosa sammet. Med vit spets.

Svampsoppa - den bästa

Svärmors svampsoppa passar på Grand Hotel, gör så här:
Fräs 4 dl färsk hackad svamp och 1 hackad gul lök.
Eller - 15 g torkad svamp, blötlagd några timmar.
Strö över 4 msk vetemjöl och rör om.
Häll i 8 dl grönsaksbuljong och småkoka 3-4 minuter.
Vispa ner 2 dl mjölk och minst 1 dl creme fraiche.
Koka upp
Smaka av med salt och peppar, droppa i lite citronsaft.
Strö över hackad persilja när du serverar.

OBS! Inga lättprodukter i denna soppa, då är det lika bra att skita i alltihop. Och gör dubbel sats om det vankas gäster, annars blir det bråk. Svärmor är en mycket noggrann kvinna, hon tyckte jag skulle påpeka hur lätt det är att bränna löken - så nu är det gjort.

Och nu en efterlysning: hur mördar man samtliga bananflugor? De gör ingen nytta hemma hos oss, och idag fick Viola plocka en ur mitt öga, det var droppen.

Jag har ont i benen och har köpt chips mitt i veckan, det kan man göra när det blåser så cykeln nästan stannar. Alltid chipsvind på väg hem.

Ordning och reda i Sverige

- Jaha, du var här för 5 år sedan, och har inte haft cellförändringar och kommer att kallas vart femte år tills du fyller 60 var så god och sitt upp i stolen! Jajamän, cellprovssvängen måste vara den effektivaste hanteringen i landet. Det tog inte fem minuter så var jag ute igen. Jag fick klä på och av mig själv, men det var precis allt. Inne på hälsa kan jag tipsa om www.ntnu.edu/cerg/vo2max. Några enkla uppgifter och man får veta sin fysiska ålder. Vi har fått alla resultat mellan 32 och 87 (!) på jobbet. Jag är 34, men de frågade aldrig hur stelt det är att nå golvet i högklackat.

Ers Majestäts olycklige Kurt är en riktig bladvändare. Den halvgalne karln har en fru som stöttar honom i vått och torrt. 3 dalahästar.

Och i facebook finns allt från Spotify. Viola har i uppdrag att bättra på min image genom att bara lyssna på ny musik - man vill ju hänga med. Och hon har min inloggning.

Ärlighet varar

Titta - denna perfekta svamp har jag plockat själv! Efter 20 år kom Åke och jag ut i svampskogen, det krävdes en charmig konsult plus kollega A som går att lita på - så stod vi där och glodde efter trattisar. Som var överallt. Nu ligger de på tork i bastun, då är Åke i sitt esse, när det ska torkas. Från utspilld choklad till svamp, allt har han fixat i helgen.

I fredags när jag stämde av middagsmaten med Buster och kompis J säger Buster "vad bra att vi hemma hos mig, så att det blir god mat". Va?! Jag skämdes och blev även patetiskt stolt över att få beröm eftersom jag alltid känner mig i matbakvattnet kontra familjerna A-Ö.

Turligt skulle Buster in till stan på kalas i lördags (Laserfortet, herregud vad det var mörkt där inne, jag hade fått krypa på golvet) så S och jag kunde njuta av storstaden som man missar här ute i spenaten. Till slut satt vi ute på trottoaren med en delikat latte - serverad av delikat italienare - och njöt. På vägen hem hoppade vi av i Åkeshov och gick noga igenom sortimentet i ny asiatbutik. Åke drack faktiskt ingefärssåsen direkt ur flaskan när vi kom hem - han var tårögd av glädje. Vi rundade av lördagen hemma hos familjen C där vi (ja, det var väl Sara och jag då) planerade killarnas herrmiddag och åt asiatmat och drack vin tills vi var tvunga att släpa oss hem för att palla svampskogen.

Buster och jag åkte till Vällingby för att fixa ett par nya skor - dessa fula foppa ska nu återvinnas. Vi köper alltid på Stadium, eftersom Buster tror att man måste provspringa skorna på deras löpbana inne i affären och jag tycker det är en bra test.
Jag frågade Buster om inte kompis J blir ledsen när Buster klagar på mammans mat. Nää, sa Buster, han fattar. Och håller med. Någon kommer så småningom att få däng för sin ärlighet.
Skrivet till musik från Spotify.