Hubba bubba-tvätt för hjärtat

Så här lycklig blir man av att sitta på en rauk. Då det var jag som absolut insisterade att jag icke skulle lämna Gotland utan att se äkta raukar pustade jag ut - barnens bud var ett vattenland och bara ordet rauk låter väl kanske inte så lockande. Sedan klättrade de som tokiga.

Vi kom hem igår kväll, jag var lite segerrusig efter att ha klarat ett gäng nya saker: packa bilen, köra på och av båt (två gånger dessutom), köra efter gps, höja cykelsadel - och sova gott med barn fem nätter i 80 cm bred säng. Bara ett barn, men ändå.

Gotland var underbart! Som tur är saknar Åkes syster körkort, så jag fick köra på de där härliga vägarna med kurvor och gräs precis bredvid vägbanan. Vi hade tur med allt utom kötiden på Max, men tydligen var de där lyxshakesarna fantastiska. Camilla fick dricka vin för att lugna ner sig.

Buster charmade spådamen Monique i Visby, så han går numera omkring helt övertygad om att han är smartare och snabbare än alla nu levande människor. En annan överraskning var drejningens lockelse. Vi fick åka till Etelhem två dagar i rad för att barnen skulle snurra lerklumpar, och nu vill de ha en egen drejskiva. Va? Ska jag göra som mamma och följa barnen till kursen Vi formar i lera?

Eftersom allt skulle bli rent var det ett sabla tvättande igår. Jag slängde även i en förpackning Hubba bubba. Det var inte bra - två tröjor och en tvättpåse fattigare ska jag bli duktigare på att tömma fickor. Dunkandet när jag kollade Violas stora fårskinn efter tuggummirester var säkert stärkande för hjärtat, som tur var hade det klarat sig.

Nu börjar fotbollsfinalen, Viola och jag ska roa oss med hunkmemory.