Att döda en gädda

En gädda som legat en stund i luften blir slemmig. Så slemmig att slemmet bildar trekanter mellan fingrarna. Att få ner en sådan gädda i en plastpåse är inte lätt, men det klarar en åttaåring - om morsan och storasyster gjort naturtrogna kräkljud och skrattat hysteriskt medan gäddan slunkit omkring i hinken. Nämnda gädda är dödad på botten av eka med tre hårda "batongslag". Detta måste jag fråga tremänningen A om imorgon när han kommer hit på våfflor. Då ska han även rensa gäddan - något Buster kallar att dissekera.

Vår lilla släkt verkar stor just nu, efter pappas kusinträff och Busters fiskafänge med mina något skjutglada tremänningar. Pappa var så glad och fick sådan energi när alla åkt att han klippte gräsmattan och slipade spröjsar, jag är glad för hans skull! Medan kusinerna med respektive var här skötte jag det praktiska, någon gång ska jag absolut ha diskmaskin på landet! Viola och Buster var helt exemplariska och jag naturligtvis patetiskt stolt.

Igår städade jag husets sista rum - pappas. Otaliga papperslappar, förpackningar och sparade tidningsartiklar, jag går noggrannt igenom allt för att inte råka slänga ett kvitto som är garantisedeln på senast inköpta, för mig helt okända, maskin. Men det är väldigt härligt att städa ett rum en gång om året, dammråttorna skapar ett skurvatten fyllt av bevis! Om ingen varit där och smygstädat förstås. Det har ingen i pappas rum - tro mig.

Vi badade i tunnan igår också. Skitskönt att ligga där och veta att jag gjort bästa tidsuppskattningen av storhandling med barn. 1,5 timmar inkl restid - hur tänkte morfar nu? OK, han visste tydligen inte att vi alltid går en sväng in på leksaksaffären, och att man av princip inte stressar på biblioteket. Samt att man ALLTID slänger återvinningssoporna när man är i stan. 2,5 timmar alltså.

Mina dåliga nerver fick mig att ringa Torsten idag igen, för att kolla att han inte sålt soffan till någon annan. Det hade han inte. Åke vill hämta den så fort som möjligt. OK då, sa jag, medan jag jublade inombords. Pappa är engagerad som barnvakt och jag redan halvvägs till Gbg i tankarna.

Min tremänning har lärt mig att det tar två timmar att elda upp en hund. Jag är djupt tacksam att jag inte själv måste prova mig fram till den kunskapen!

Vildsvin och broccolimos

Farmor sa alltid att en blåbyxa innan kl 12 betydde kommande vackert väder - och jag hoppas att det funkar även till natten! Inte för att jag tänker vara vaken, men all blå himmel emottages tacksamt! Idag hade vi flytvästarna när vi knallade över till kompis H för en kopp kaffe.

Viola och jag har sysselsatt oss med att göra vinbärssylt och nässelpesto. Åh, vad gott, sa Åke avmätt när jag berättade, och nässelpesto på icke förvällde nässlor är faktiskt nästan oätligt - om man inte råkar vara ko. Varianten med förvällda var dock god, även om barnen mest åt för att vara bussiga. Pappa kom dock med ett kanonrecept - broccolimos. Ja alltså, det kanske låter lite väl veggigt, men smakade toppen! Jag kokade bara 800 g fryst broccoli, skar av stjälkarna, och körde själva buketterna med mixerstaven. Salt och peppar - klart! Very very green.

Efter att ha suttit på övervåningen och sytt gardiner i flera timmar fick jag syn på gräsmattan. Va, vildsvin i Dalsland? Det visade sig vara Buster med polare som spelat fotboll, och utövat något de kallar för lerrullning. Väldigt cool uppfinning av grabbarna från Mellerud. Buster trodde jag skojade när han inte fick komma in, utan bara kunde knalla direkt ner till sjön. Där lurade Viola honom att tvätta sig två gånger om - så hon var supernöjd när jag kom ner till dem efter att ha tänt i bastun.

Pappa har nu sytt ihop sin efterlängtade kusinträff, som ska gå av stapeln på torsdag. Det
blir pappa, åtta gamla kusiner och jag. Barnen ska få dra sig tillbaka med en dvd. Trots allt tycker jag att det ska bli rätt kul - kanske inget man vill göra varje vecka men ändå
värdefullt för dem. Jag ska gå ut i köket så fort de pratar sjukdomar, får lite spader av
intresset för kroppens förfall som gamlingarna har.

Jag avslutade dagen som en vinnare! Medan barnen slogs med kuddar åt jag en halv chokladkaka i lönndom, lugnt lutad mot köksbänken. Ingen såg något, detta måste vara belöningen för att jag själv skruvade upp gardinstängerna i Violas nya rum.

Soffa till arbetslägret

Vi är tillbaka på landet - och gissa vem som köpt en stor hörnsoffa av Torsten i Göteborg? Javisst, Åke hann precis över krönet (på väg hem för en arbetsvecka) så hade jag åkt med barnen till Mellerud där vi varit på biblioteket, köpt fyra stora lådor att lägga utklädningskläderna i (tanken är att de inta ska samla så förbannat med damm om de är inskjutna under sängarna, under lock) förvarat Buster i leksaksaffären medan vi handlade en massa mat, ätit hemgjort mos i korvmojen, köpt tyg till nytt överdrag på kökssoffan och ringt Torsten.

Jag är inte helt galen, när vi åkte upp från Malmö i ösregnet igår satt jag och surfade koncentrerat på soffor i västra Götaland, och det fanns massor, typ 36 sidor på Blocket faktiskt. Efter att ha tittat på samtliga var saken klar, Torstens var den jag ville ha. Åke lät inte det minsta förvånad när jag ringde honom och sa att släpet ska till Gbg nästa helg. Kanske kan vi kombinera det med en räkmacka i Trollhättan - vi firar ju ändå trettonårig bröllopsdag den 25.

Malmö ja, vi var ju hos familjen S för tredje sommaren i rad och det är alltid så mysigt! En hel dag nere på badet, superväder, nytt coolt uteställe och riktig semesterstämning. Åke tog barnen och lämnade mig som pant (!) när han åkte hem efter mer pengar - där satt jag och glodde på folk. En av mina talanger faktiskt. Sedan badade jag i lugn och ro med Öresundsbron som utsikt - det blir nog Malmö för min del som pensionär!

Dag två strosade vi i Malmö. Viola köpte en onepiece som hon nu är irriterad på då den blir så lätt smutsig. Vi har lagt undan den tills den nya soffan kommer, den får bli en särskild tvtittaronepiece. Här passar det helt klart bäst med robustare grejer!

Så kom vi hem till landet igen. Åke monterade Violas nya säng uppe i Morellen och vi ville alla sova i den när vi insåg att hon kommer att ligga precis under fönstret och få den sköna vinden in över nästippen, och höra suset i skogen utanför. Nu ska vi sätta upp gardiner, måla stol, bord och nattdukshylla och jag har även räknat ut hur jag ska använda farmors gamla trappmattor för att sy en perfekt matta. Stigen jag börjat röja upp till Morellen får alla glädje av direkt - alla måste ju ta den för att den ska slitas in. Såklart.

Vi bastade och badade innan middagen. Viola och jag skojade så mycket om reklamen vi fått från Always om mensskydd att Buster nu kräver en förklaring vad detta handlar om. Han verkar tro att han missar något. Det roliga är ju egentligen att Always försöker få Viola att tro att hon knappast kommer att överleva om hon inte alltid har en Always i trosorna och någon variant i väskan (man vet tydligen aldrig när ofräschheten slår till) och att hon genomskådar detta.

Sovdags, jag måste vara pigg till morgondagens blåärsplockning.

Kopplingen ljuger aldrig

Varberg kanske man skulle bo i? Här finns fantastiska klippor och bad och en massa människor som ser ut som pepparkakor - de kanske inte behöver jobba alls här? Detta är en studie från campingen, där vi bestämt oss för att fira på restaurangen ikväll! Jag har nämligen kört hela vägen hit! Plötsligt känns drömmen om att bli lastbilschaffis så rätt! Jag är väl inte "ett med bilen" riktigt ännu (några motorstopp) men Åke var allt lite frustrerad att jag inte ville släppa förarsätet.

Imorgon ska vi träffa kompisar som jag hoppas kunna berätta hur jag laddar upp de bilder jag tar här på bloggen, någon fördel ska de väl ha av att vara vid pass 20 år yngre?

Undvik häckar

Dagarna bara rusar förbi. En livsvisdom vill jag dela med mig av - plantera aldrig en häck! Farfar gjorde det i vredesmod (istället för att prata med den retlige grannen) och nu är kommande generationer dömda att ta hand om de femtio onödiga metrarna. I vår generation är vi nämligen sams. Jag har spenderat två dagar på knä, men en radio med sommarpratare har gjort det rätt mysigt. Och trädgårdsarbete är ju alltid med på "göra av med kalorier-listan".

På vägen hit stannade vi Kumla - där kanske man skulle bo? När vi kom till vår favoritcamping var den en enda röra, och bredvid stod det ett gigantiskt blivande badhus, klart vintern 2012. Vi fick ändå bada i utomhusbassängerna och åka vattenrutchbana och ha det jättehärligt och rädda en gubbe som inte hade rätt elkoppling (Åke kunde sälja en vi hade i husvagnen). Sedan for vi till Karlstads camping Skutberget där vi var för fyra år sedan. Fortfarande fantastiska klippor, och nu träffade vi en tant som berättade att det var ett nakenbad så vi slapp smygnäcka (Åke är självklart inte med på dessa exkursioner, han kollar vattenpasset i Solveig så att vi inte ska rulla ur kojerna).

I måndags kom vi till landet. Det är en härlig känsla att vi efter två långa års diskussioner jobbar på vårt eget ställe, vår egen lilla plätt på klotet. Men vilken plätt, jag sover alltid dåligt den första natten eftersom jag ligger vaken och planerar. 10% blir gjort, men vägen lär ju vara så viktig. Ibland skulle jag föredra att allt hände genast men det skulle kanske inte utveckla min personlighet ett smack.

Viola har flyttat upp i Morellen, Friggeboden som mamma fick, så nu är det full fart på inredningen där. Vi planerar att slipa och måla möbler, sy gardiner och har fått en prima säng med förvaring under från några kompisar här på landet. Är det vår tids största tjänst - att ta över något så att givaren slipper åka till tippen? Buster flyttade in i stora huset - tills det blev kväller, då flyttade han in till oss i boa igen.

Pappa kom igår och hade med sig sex liter av Sveriges godaste jordgubbar. Från Grangärde alltså. Själv har han krympt ihop av sin "plåga livet ur cancern-dieten" som han kör med den äran. Jag beundrar honom som "fikar" på långfil och makrill i tomatsås. Allt handlar om att cancern ska svältas, i september får vi veta om det funkar. Han har lovat att baka skorpor till oss som vi är vana vid, själv kommer han att njuta av ett granatäpple!

Var jobbar jag nu igen?

Hur svårt kan det va - att leva till hundra? Enligt Viola är det bara att dricka ett avkok av nässlor och buljong varje dag. Skönt att ha henne hemma igen, även om hon haft det underbart på Gotland är det bra att få några livsförlängande råd! Och vid sin död vill hon brännas. Innan askan grävs ner ska den åka rutchkana i ett äventyrsbad.

Åke har klippt gräsmattan, jag har fyllt det mesta i Solveigs torrskafferi och nu sover Åke sin skönhetssömn i soffan medan jag njuter av varje semesterminut. Var jobbar jag nu igen? Mitt enda mission är att kartgallra äppelträden.

Den naturligaste bilden hade varit på Åkes sommarpresent - ett regnställ från Didriksson. "Inget för Muddas" som expediten uttryckte det, men väl för våra regniga promenader. Köpte även ett till mig själv, i tjusigt lila (tänkte på mysiga E som gillat det mycket).

Buster kräver att få sova ut i morgon bitti, hans små läppar är helt sönder efter en veckas sol och fotbollsflås, men att jag har närt en liten Messi vid min barm är tydligt.