Smart marknadsföring av flyget

Vilken vecka - vi arbetar som små kulier för att kunna ta semester igen. Nåja, idag åt jag en lång rolig frukost inne på Rörstrandsgatan med C, så just då var väl lidandet under kontroll. Och ja visst ja - i måndags em/kväll satt jag på samma ställe med S och hade det hur mysigt som helst. Cyklade hem sent, tog omvägen över Tranebergsbron bara för att sommarkvällen var så ljuvlig.

Viola har vuxit ca 1m, genom att vara ensamåkande barn Stockholm-Visby. Vi lämnade henne i tisdags morse och en timme senare fick jag ett sms där hon tackade för att "jag bokat en biljett där man fick jos". Jag misstänker att Gotlandsflyg har fixat sig en stamkund. Nu kvittrar hon som en liten fågel av lycka över att tillsammans med E springa i fårhagar, åka traktor, sova i tält och titta på en himmel helt utan moln.

Buster går på fotbollsläger ihop med P. Idag for han runt som ett torrt skinn i vardagsrummet medan han visade mig hur han tacklat/passat/gjort mål. Mitt i uppvisningen tvärstannade han och sa "det kanske ser konstigt ut att jag är naken, jag sätter på pyjamasen".

Vi äter jordgubbar på längden och tvären. Jag har hittat en glad tjej som står i en sådan där rolig jordgubbe och säljer, förra året lovade jag mig själv att bojkotta surgubben vid Shellmacken. Åke jobbade länge, jag har sytt nya och större filtar att ha i Solveig, kollat igenom alla badkläder och solskydd, bytt knappar i en tröja och lyssnat på en skiva med sommarhits så högt att hela kvarteret fick njuta av Adele och herr Amarillo.

En midsommar att minnas

Ibland känns det för sent. Som till exempel för mig att plugga till ingenjör och börja bygga broar. Och jag ska aldrig säga till något av barnen att min dröm är att någon av dem bygger en riktigt pampig bro! Men titta på Höga kusten-bron, så vacker!
Hur som helst - nu är vi hemma och jag har genomlidit en dag av Stockholmsångest. Ett löjligt tillstånd eftersom jag har det så bra, men det är svårt att komma tillbaka efter en tur bland Sveriges mindre orter.

Fast på alla campingar vill jag inte bo. Vi lämnade Byske i torsdags, satte fart söderut (hanterbar sträcka för barnen) och sov en natt på Gullviks camping utanför Ö-vik. Hm, jag är inte knusslig, men ett kök som luktar starkt av avlopp - tummen ner direkt! Barnen och jag hade det mysigt på stranden, men det vara bara för att vi tittade åt rätt håll - ut mot havet. I de lägena har vi nytta av våra 20 år ihop Åke och jag, ingen gnäller utan vi vet båda att detta är första och sista besöket. Men vi fick skratta också såklart, det stod en jätteliten husvagn alldeles nära oss - och i den bodde världens minsta gubbe.

Midsommarafton - full fart söderut igen. Vi hade en fantastisk tur längs "the scienic road" och medan vi vuxna bara satt och suckade spelade barnen "vem där". Klockan 17 gled vi in på Bergafjärdens camping och havsbad. Fick en jättefin plats mellan två stora tallar med utsikt över vattnet. Toppen!

Sedan blev det helt galet. Vi kollade på våra nya grannar - och de var halvpackade allihop. Snart helpackade. I alla åldrar. Jag hörde mig själv säga i sträng ton till barnen "här får ni inte gå ensamma på toa!" Alltså, gärna en glad midsommar, men folk som drar sina ölflak på små kärror för att få med sig allt, det ser miffo ut! Så vi tittade på varandra Åke och jag - vi drar! Så till slut - i ösregn - pallade  vi upp Solveig på Fläsie camping strax utanför Sundsvall. Elen slutade funka så vi lagade midsommarmiddag i ett rätt sunkigt gemensamt kök. Men till slut satt vi i Solveig och åt en riktigt mysig middag, Buster underhöll oss med någon konstig dans som jag hoppas att han strax glömt bort och vi kröp till kojs till tonerna av en beskedlig karaokee från grannvagnen.

Den RENASTE familjen

Ja, efter två dagar med äventyrsbad (som inkluderar nässkölj) är vi garanterat den renaste familjen! Inte minst snorloska kan krystas fram ur våra supersköljda näsor!
Vi har kört fem mil söderut till Byske havsbad. Här är det långgrunt, vackert, och fullt med supertrevliga norrlänningar. Jag törs knappt säga hur bra jag trivs - eftersom Viola härmar mig med töntiga utrop som "här skulle jag kunna bo, här är jag hemma, ska vi flytta hit?" och annat ännu värre. Sverige ÄR fantastiskt!

Och nu har det plötsligt blivit midsommarafton. Vi har bott in oss i Solveig och verkligen sett fördelarna med att kunna dra snabbt! En kort rekapitulation: Byske havsbad var den bästa campingen vi varit på! Vädret var det mest oförutsägbara jag varit med om sedan en cykelsemester i Bohuslän 1989, men atmosfären - människorna - omgivningarna! Jag kan helt klart tänka mig att bo i Skellefteå! Vi hade tur att vara helt ensamma på äventyrsbadet (ja det fanns ett även här, som ingen mer än vi ville vara på med +14 grader) så vi tokåkte i tre timmar och värmde oss i bastun med utsikt mellan varven. Superrena igen alltså!

Onsdag kväll var det för kallt att laga mat ute, så vi höll till i det gemensamma köket. Inte Åkes favorit, men var träffar vi annars japaner som bjuder på fisk de fångat i Byske å, japansk pizza, och trollerier som får barnen att gapa? Viola och Buster kommer att finnas i minst sju japanska fotoalbum. Dessutom hade vi sällskap av lilla Maja från Eskilstuna, som inte visste vad "generalisera" betyder, men kunde allt om myrsloksbabyn på Eskilstuna zoo.

På natten var barnen och jag ute och sprang till nästan 01.00 - det var ju så ljust. Men bara 12 grader varmt, så visst var det kul att få komma in i campingens mest spektakulära åkdon - en förlängd buss med allt inuti, inklusive tvättstuga. Buster fick ta en promenad med ägarnas tax, Viola drack festis och jag var precis tvärnöjd att barnen (och jag) fått umgås en stund med människor vi aldrig träffat till vardags.

Den lenaste familjen

Idag har Viola, Buster och jag haft vårt eget spa här på Pite havsbad. Vi gnuggade oss energiskt med den underbara sanden och sköljde sedan av oss i det rätt varma vattnet. Det är så långgrunt att man blir fikasugen halvvägs ut på benen!
Redan i fredags var jag med om något fantastiskt - jag vaknade i Stockholm och somnade vid Höga Kusten-bron, där Solveig stod med nosen ut mot bron, på en husbilsparkering i total tystnad trots att det var en hel del husbilar parkerade där. Då hade vi stannat i Sundsvall och borstat tänderna på barnen, och sedan biffat upp dem med kuddar för att kunna fortsätta köra. Alltså, det blev inte mörkt, vi bara tuffade på. När vi kom fram fick de bara gå till sina sängar, medan Åke och jag satte oss fram med var sin öl och njöt av semestern!

Och igår kom vi till Pite havsbad. Det är nästan tomt här, med hur mycket space som helst och nätter som är helt ljusa. Idag har vi haft tur med allt - som vanligt, och jag har suttit och låtsatsläst en tidning medan jag egentligen tittat på tre norrlänningar som byggt en altan större än vårt vardagsrum framför sin gigantiska husvagn. De grävde efter alla pinnarna till förtältet precis som Buster letar efter lego, jätteintressant! Sedan kom en karl cyklande med skittanken till en husvagn - i min värld är det hysteriskt roligt att göra en riktig tur av den fina uppgiften!

Åke sitter och tittar i kartan, imorgon far vi vidare - när barnen och jag knäckt oss i äventyrsbadet som finns här. Javisst, Norrland ÄR jättestort, få se hur långt vi kommer. Åke ska "börja läsa" och Viola är helt chockad. Han har tagit med två redan lästa gamla gula böcker - jag tycker de skittrista ut, med en särskriven titel - suck!

Om jag var smartare skulle det finnas fina bilder i inlägget, men jag fattar inte hur jag ska göra. Men man ska sitta med kameran beredd - det är en vykortsvy bakom varje krök här uppe!

Nyttigt med gräddfil?

Ska cyklister få köra mot rött? Nja... Varför inte se det som en extra liten träning att starta efter rödljuset - det är konstigt att en grupp trafikanter ska ha en gräddfil. Att cykla mot enkelriktat låter ju fullkomligt befängt - varför ska cyklister alltid få ta den närmaste vägen? Jag lider inte ett smack av trafikreglerna - snarare av hänsynslösa medtrafikanter, vare sig de sitter bakom ratt, styre eller som det ibland verkar - bakom sin egen hjärna.
Hade en fantastisk cykling hem - ösregn i Solna och en aromatisk doft av nyduschade trädgårdar i Hässelby.
Jobbade hårt hela dagen - förutom en sommarlunch på restaurang Piren i det nya området vid Hornsberg. Fick så mycket rökta räkor att jag inte ens orkade äta upp - eller hann. Kanske pratade jag mycket.
Kaffeburken är äkta nostalgi för 29.90! Den ska ut i Solveig imorgon. Säljs i begränsad upplaga, jag gick på det urgamla knepet och köpte direkt.

Duktig flicka

Vilken tjurrusning av tiden! I torsdags åt jag en inspirerande frukost med kompis D, utomhus med varsin supergod latte och surdegsmacka (eftersom det är helt omöjligt att baka uppskattar jag det desto mer när någon annan lyckats). Jag njöt av att sitta med kompis istället för att slita i skor på en populär utförsäljning! Som jag åkte till sedan, cyklade genom stan genom ölångorna från studentflaken, lovar att man kunde lukta sig till dem på flera hundra meters håll. Köpte inga skor, sparar pengarna till något i Norrland.

Torsdagkväll cyklade jag genom stan, över Tranebergsbron, vid 23-tiden. Kom från det hysteriska larmet på Hamngatan till en allt tystare omgivning och en knäpptyst grön förort. Förorten är ju ett trist ord - men ett jäkligt skönt ställe! Men dagen var inte slut - jag fixade alla fröken- och fritidspresenter innan jag ändå inte kunde somna - sista natten innan sommarlovet är speciell!

Fredag - skolavslutning - jag misstänker att de försökte ta livet av alla föräldrar utom de som hade barn i skolkören. Det är ju rent omänskligt att lyssna på tio sånger av ungar som inte är ens egna! S, A och N hade varit smarta och parkerat sig långt ifrån så jag trängde mig genast ner där och babblade. Viola älskade sig själv i de fina högklackade skorna - hoppas att hon behåller den känslan livet ut! Åke - som varit på avslutningar sedan 1994 - såg självdöd ut när vi åkte till jobbet, det finns väl en gräns för hur många tal man kan höra från en rektor.

"Torkväder" utropade alltid mamma när solen sken. Detta förföljer mig som en barndomsskada, jag gick upp redan kl 6 lördagsmorgon och började tvätta gardiner, kuddöverdrag, mattor - ja allt det där som man inte riktigt vet när det blöttes ner senast. Det var ju så fint väder! Buster och jag storstädade hans rum (efter det sedvanlig grälet där ingen av oss beter sig särskilt moget men som vi måste genomlida innan vi kommer igång). Men resultatet var underbart, vi dammsög tom lådorna som visade sig innehålla dödligt mycket damm.

Viola åkte ut med M på båttur, Buster var hos V och G, Åke var på jobbet sedan länge och jag bara fnattade på med mina nyttigheter.  Och idag söndag har jag fortsatt gno. Ett köksbord som knappt syntes är blankt som en spegel, det finns nybakat bröd, nedre frysen är tömd, bla bla bla - jag känner mig som världens tristaste person som har världens renaste hem. Nu ska jag ta ett glas vin och promenera runt i huset, fixa lite sen middag och sedan sova den första av fem nätter som är kvar innan vi checkar in i Solveig. Där finns det inget att städa, jag har en jättehög med tidningar som bara väntar, och även om jag vet att man ska leva Carpe diem njuter jag som faaan av att tänka framåt.

Morotstzatziki 5-0

- Då går jag till jobbet i fotbollströja, sa Åke när Buster tippade 5-0 till Sverige. Och eftersom ett löfte är ett löfte så sker alla styrgruppsmöten idag i sverigemundering.

Nedräkningen har börjat - semester here I come! Kan faktiskt knappt tänka på något annat. Fem dagars ledighet försvann som en avlöning, jag ansträngde mig att göra minst en nyttig sak per dag:
1. rensa Busters garderob (väldigt nyttigt).
2. fixa lagningshögen vid symaskinen.
3. laga mat (vi hade kunnat beställa hem).
4. rosta hasselnötter (det tar tid att gnugga bort skalen, även om man kan sola samtidigt).
5. fira nationaldag (jag gjorde det för barnens skull för att vara en bra mamma. Vi åkte in till den stekheta staden, och njöt egentligen mest av kvällsbadet då allt var över).

Morotstzatziki
Riv några morötter grovt. Finhacka en kruka färsk timjan och pressa ett par vitlöksklyftor. Rör ner 10% yoghurt till lagom konsistens - salta och peppra. Klart. Gott. Passar till fågel, fisk, kött och mittemellan.

Idag har jag provat att släcka eld med en skumsläckare! Övning på jobbet. Mycket att tänka på med sprint, säkerhetslås och eldnärheten. Insåg att brandsläckaren på landet sannolikt är helt kass - de håller bara i 5 år. Sedan ska man köpa ny och "öva med familjen i skogen med den gamla" som informatören sa. Han var knallröd i ansiktet, svedd liksom.

Ute står 5 fina exemplar av vallmo - jag ska göra blommor till skolfröknarna. Under den tänkt mysiga stunden när jag skulle sitta med en kopp vin och rensa bort gula blad hittade jag 1 mördarsnigel. Viola knöt genast in den i en plastpåse medan jag krampaktigt höll min vinmugg för att det inte skulle krypa ner någon snigel. Vi har faktiskt en sak gemensamt sniglarna och jag - vi uppskattar alkohol.

   

Renare än inomhus

Och detta är resultatet av enbart vatten och högtryck! Vi kom fram till att det är fem år sedan de flotta 70-talsplattorna blåstes av, och det syns ju nu hur skitiga de lyckats bli genom åren! Åke höll på en halv dag, och när Viola och jag kom hem på natten lyste plattorna ljusa i halvmörkret.

För det var ju så jag hade bestämt - en rolig sak och en nyttig varje ledig dag. Så igår rensade jag Busters garderob på förmiddagen. Numera finns det prydliga staplar av pyjamaser, kallingar osv - allt i rätt storlek. En stor kasse kunde Viola och jag ta med oss till dagens roliga sak - att fira att M tagit sin examen efter idogt pluggande samtidigt som hon fått tre barn. Det är dessa tre grabbar som övertar allt Buster växer ur - ibland när vi träffas kommer tre minibusters farande.

Viola och jag kom till kalaset kl 15.30, i tron att vi skulle vara hemma vid pass 19.00. Självklart kom vi hem i den trolska skymningen vid 23.00, Viola har ärvt min förkärlek för människor.

Idag har vi läst, Viola och jag. Först till frukost i solen, sedan i skuggan på studsmattan, och sedan i solen på altanen. Lyxigt! Jag har hedrat veckolöftet att även vara lite nyttig genom att sy nya hängare i ett gäng handdukar och tvätta alla kuddöverdrag från TV-soffan.

Jag har läst ut tre böcker! Bumerang av Tatiana de Rosnay är spännande på ett lockande sätt, och slutet går att fantisera vidare om. Inga riktigt otäcka saker, utan bara en skildring av hur galet det kan bli en familj. 3 dalahästar! Silverkronan av Anna Jansson och Gamla Stan-morden av Lars Bill Lundholm är däremot klassiska svenska nutidsdeckare, de obligatoriska hemska barndomsupplevelserna får man stå ut med för att få en lagom spännande deckare. Båda böckerna får 2 dalahästar, jag pallar inte riktigt beskrivningarna av miljöerna, Stockholm respektive Gotland - skummar de delarna istället för bli allmänbildad, eller vad nu författarnas förhoppning är.

Jag gillar fortfarande pruttkuddar

Igår tackade vi av en kollega som arbetat 54 (femtiofyra) år på Posten. I morse var jag avundsjuk på alla pensionärer. Men det lättade när C kommit, vår extrahjälp som ska stanna fram till december om allt fungerar. Nix, jag kommer aldrig att tycka att det var rätt att E fick sluta, men eftersom det inte är något jag kan påverka så har jag lagt det utanför min påverkanscirkel (konsultspråk som jag lärde mig på kursen i Köpenhamn). Man ska inte lägga energi på det man inte kan påverka och det låter ju inte lätt - men vettigt.

Buster kommer att vara borta i tre dygn! Han har åkt med kompis A till landet och jag är i chock - var är min lille gosigos. Visserligen skulle han mörda mig om han läste detta smeknamn på nätet, men han är ändå liten i mina ögon. Han har lovat att prata med mig varje dag. Om jag ringer, annars kan det kvitta. Men innerst inne är jag såklart glad - att han har kompisar och vågar dra iväg!

På bilden syns den fina kruka jag fick av A i måndags. Detta är fördelen med att ha samma smak i 50 år, alla vet vad som passar in! Bredvid står fyra deckare av Laura Trenter, en författare som förpassat Viola till den bokslukarålder jag minns att M och jag var i. När vi gick på biblioteket och lånade böcker, låg skafötters och läste och sedan bytte med varandra. Vi provade även en pruttkudde inne på bibblans toalett. Jag provade, M stod utanför och "lyssnade om det hördes". Det gjorde det - ingen tvekan om vem som var den smartaste av oss!

Har sammanställt insamlingarna till fröknar och fritidspersonal, det räcker till Magasinogram till alla + blomma till de fem som är närmast klasserna. N får den fina muggen med världens bästa fröken-texten.