Veckolöfte = sortera alla pensionspapper...

Veckolöfte. OK, jag ska börja sortera ut bland böckerna. Det mesta blir aldrig läst igen. Inte av mig i alla fall.

söndag 7 augusti 2011

Rasta den stora hunden

Att köra jordfräs är som att rasta den jättestora hunden. Maskinen är tung som satan, och när den sedan får fäste i uppfräsningsområdet - då blir det åka av. Jag glömde i stridens hetta bort hur jag skulle få stopp - vinkla upp den, eller släppa reglaget - och jag sprang efter den över gräsmattan. Åke skrattade så han grät. Och denna förnedring bara för att pappa sa att jag inte orkade. Så denna sommar har jag kört husbil, släp och jordfräs! Och skjutit med luftpistol vilket jag var duktig på. Och tappat alla illusioner om filmhjältarnas skjutskicklighet, det är ju bara tricks alltihop.

Torstens soffa är vår. Generös kille - vi fick så mycket katthår med på köpet att Viola och jag började leta efter katten i jättebollen. På kvällen slängde vi oss hela familjen i soffan - alla somnade innan filmen var slut vilket ger soffan 5 dalahästar. Nästa morgon slaktade Åke finsoffan efter farmor och farfar, den kommer att värma huset länge - gjord av solid astung björk - och jag har sytt dynor till tre stolar av skumgummidynan som satt i ryggen.

Louise och Micke hälsade på oss - och kom med ett fantastiskt sommarväder med sol dag efter dag. Jag kan inte gnälla på vädret eftersom vi har både bastu och ett hus med braskamin att torka kläder i - men det är något speciellt att somna på kvällen med känslan att det blir sol igen!

Det sista vi gjorde på landet var att beställa 8 ton grus. Nästa sommar blir det grus runt hela huset för att avskräcka mördarsniglarna som är på väg över vår kulle i sin slemarmé. Gruset är bara en av sakerna för att få det mer lättskött, vi var på tippen med ett helt släp fullt av gammal elektronik och metallskrot och det var bara ett litet skrämskott bakom boden, mycket finns kvar. Men nu är stället vårt eget ställe och jobbet känns bara positivt!

Viola och Buster var glada att komma hem, efter fem veckor. De försvann som avlöningar till kompisar, Viola med det glada utropet "Vi ses när jag tagit studenten". Jag har gjort vinbärsbuskarna jätteglada genom att börja plocka och gjort massor av äppelmust och bestämt mig att inte göra mer nytta förrän imorgon efter jobbet då det är full fart mot jul.

Semesteravslutning med bio. Åke och Buster på Harry Potter, Viola och jag på Bridesmaides. Grabbarna förlorar sig i krångliga beskrivningar som jag inte kan redogöra för, vår film var en massa gapskratt där vissa var av typen "hjälp så skämmigt, jag måste skratta av lycka att det inte är jag som gör detta". Och lite glädjetårar på slutet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar