Tiominutersrace

Äntligen lite bloggtid, närmare bestämt 10 minuter. Åke påstår - eller liksom påskiner - att jag lägger barnen för sent. Tydligen är detta mitt ansvar. Istället för att haka upp mig på denna märkliga logik håller jag med om att Buster är rätt mosig på morgnarna. Nu har han 10 minuter att slappa på - kvar efter fotbollsträning, mat, läxa och dusch.
Här bredvid syns en konstig tyghandske som legat i vårt tv-rum i tre år. Jag har hela tiden trott att det var Åkes. Något kliniskt för projektorn. Han har trott att jag städade (!) med den.

I söndags gick den hädan, då Åke städade hela dagen. I just tv-rummet. Alla sladdar, tavelramar, väggarna, bakom soffan. Jag har sådan träningsvärk i låren just nu att jag dunsar ner när jag sätter mig - allt för att jag klättrade hela dagen i köket och städade allt. När man kör med en gammal tandborste runt spisknapparna (ja, vi har en gammal spis) behövs det musik. Pallade inte med allt om 11 september, jag är tydligen inte en människa stor nog att ta till mig en hel dags krisrapportering.

Livet  har annars gjort en riktig tjurrusning sedan i fredags. Lördag rundade jag joggningen med en rask promenad, men jag hade i alla fall joggingskor på mig. Alla (handbollsföräldrar) vill inte jogga så jag har lagt mitt springande i händerna på ödet - när alla vill så hakar jag på. På eftermiddagen solade jag på altanen och pratade två timmar i telefon med kompis = lyckad eftermiddag!

Måndag var det föräldramöte i Busters klass. Jag har utvecklats - behöver inte tycka till i alla frågor. Kan tänka på mat när mamma X med sin missnöjda klagande röst mal om vad skolan borde göra. Hon klagar på både in- och utandning. En gång skrev hennes man ett oförskämt mail till mig - så jag har dömt hela familjen som asocial. Idag har jag uppdaterat min älskade klasslista och skickat ut till alla. Säg klasslista till mig på hemmet och jag kommer att skaka till och börja minnas.

Min nye chef lät mig läsa hela verksamhetsplanen högt. Han måste sett något som ingen annan fattat - jag har svårt att hålla mig vaken under de där övningarna. Inte så jag tycker det är oviktigt - bara alldeles alldeles långsamt.  Nu har det gått 30 minuter - ska kolla om Buster sover.