Nästan en Juholt

Naturligtvis vann jag inget på den där Trisslotten - och jag skäms så här efteråt att jag ville ha ännu mer efter en riktig turdag!  Mycket vill ha mer, som Juholt.
Helgen är slut - och det känns faktiskt inte speciellt plötsligt. Idag jobbade jag, men det var nästan ok eftersom Viola var med. Att vara ensam på ett stort kontor - det känns som om livet pågår där utanför medan jag kämpar med fiffiga formuleringar om Skicka lätt. Tur att jag gillar det Posten gör.  Viola gjorde läxor, det är helt otroligt hur samvetsgrann den ungen är, hon har inte fått det från varken Åke eller mig - två små läxsmitare. Men det är väl så det är - barnen är som föräldrarna, fast bättre på allt.

I fredags var Viola och jag på Svensson Svensson - varning varning. Den är inte speciellt rolig ens om man vill skratta. Trots att vi båda älskar Suzanne Reuter. 1 dalahäst. Eftersom jag druckit för mycket kaffe och var tvungen att hitta på något efteråt gick vi på jakt efter ny vinterjacka till Viola. Smack, en vit Didriksson som hon är så fin i. Jag funderar faktiskt på att ge henne ansvaret för barnbidraget.

Ett sätt att göra helgen lång är att storhandla - det är skönt efteråt, men herregud vilket släpande! Jag höll på i tre timmar, sov middag i 30 minuter för att orka stuva undan i 1 timme till. Måste jag stödköpa under den kommande veckan ser jag det som ett personligt misslyckande! Nu bågnar huset av olivolja, pasta, nötter och mandlar, ost, tomatpasta och apelsiner. Med mera.

Det är som jag misstänkt länge - Åke och jag är bättre ihop än var och en för sig. Skulle jag någonsin köpa en sladd för 700 bagare? Nix pix. Men jag njuter av kanonljudet som den där lilla sladden gör. Och jag är rätt säker på att Åke glädjer sig åt den fina äppellampan jag köpt till Busters rum. För 700 pix. Den syns längst upp till höger - och är underbar tänd. Vem vill inte ha ett gigantiskt grönt äpple som nattlampa?

It's not what you know - it's who you know

Nu kommer ett egoinlägg, mest för att jag ska komma ihåg en riktig turdag. Som sagt, vi tog kort hela eftermiddagen. På riktigt sexiga motiv - Postens påsar och kartonger med porto, men med fina saker i. Hur som helst, när vi släpat fram allt och monterat lampor, softboxar och spänt upp den vita bakgrunden började vi drömma om ett eget fotorum.

Hm, hur göra? Vi kollade upp om det fanns något tomt förråd - nr 15 var det bara skräp i - och sedan frågade den supertrevliga A i receptionen rätt person. Vips hade vi en nyckel. Och vi stod på små rosa moln. Nu ska vi fixa med mörkläggning, fina bakgrunder och allt. Så jag har faktiskt för första gången köpt en trisslott, vinner jag inte idag så vinner jag aldrig.

Och sedan har pappa fått sitt nya psa-värde. Efter sommarens medicinering tyckte doktorn det borde sjunkit till 10. Men tada, det är bara 1. Belöningen för dieten han kämpat med kan man undra, även om doktorn aldrig skulle säga det. Skit samma, det känns underbart att tumören mest ligger och vilar. Hurra!

Trafikinfarkt och jogging

Idag var jag sååå sur när jag kom hem från jobbet. Stackars Åke - hemma sjuk och så får han hem en människa med svarta ögon. Det var trafikinfarkten i Stockholm, jag klarade inta att åka bil hem och sitta  där och bli äldre. Jag älskar min cykel, och är förbannat tacksam att Åke går med på att jag får cykla hem varje dag - han förbarmar sig över bilen.

Men nu är allt bra igen - jag joggade medan grabbarna tränade fotboll. Det doftade fantastiskt i Grimstaskogen och de andra motionärerna brydde sig inte ett smack om mig, ingen ställde sig bakom en gran för att mörda.

Buster ligger i soffan och försöker låtsas som om han orkar titta på fotbollen, och jag (som är ledig tack vare fotbollen) ska strax ta en äggmacka med tokmycket kaviar till Landet Brunsås. Tycker att de sätter fingret på intressanta saker om mat - och dessutom är de galet roliga.

Lite längtar jag till i morgon, G och jag plåta hela eftermiddagen. Jag kanske får lite bilder hit, nu får Viola ställa upp igen, mina bilder framför datorn ska vi väl icke publicera.

Vännerklubben

Ja så här ser vi kanske ut vi i Vännerklubben, men fotot på boxen med alla 10 säsongerna blev för fult att platsa som illustration till den fiffiga idén som Sara fick. Vi ska träffas, sju trevliga kvinnor, den första torsdagen varje månad och se på Vänner. Vi startade i torsdags, vid den geniala tiden 19.30 (alla har hunnit fixa middag, om man nu har det på listan) och firade med champagne som Åke fixat. Jag älskar magnumflaskor! Det tog lite tid att komma upp i biorummet, mycket att prata om!

Annars ser jag tillbaka på en helg som varit helt oväntad. Viola och Buster var hos Louise och Micke från fredag, och egentligen borde Åke och jag checkat in på Strand hotel och flutit omkring på långa promenader med stopp på olika ölhak bla bla bla (= intellektuell nivå på ölsamtal). Men inget slog in - Åke blev sjuk. Men va f-n, och jag som är världens sämsta Florence.

Men på en skala - hur mycket kunde jag gnälla "stackars mig som inte får bo på hotell och dricka hur mycket öl jag vill, måste jag verkligen vara i mitt fina stora hus och lida?". Nej jag skärpte mig snabbt och skapade min egen perfekta helg. Först en tur till Läkarmissionen, hittade en väldigt ful och billig sypuff som jag ska klä om på den kommande kursen i möbeltapetsering. Visserligen hade jag redan en, men denna nya ska Viola få. Sedan Systemet (ölen) och sedan klippte jag fyrkanter till mina kommande lapptäcken, hela eftermiddagen/kvällen. Nu var jag lite trött, men kvicknade till när jag hittade Americas funniest homevideos, tre avsnitt. Det är inte klokt vad tokigt det kan bli. Och vilken avrundning, två avsnitt av Mad men.

I god stil har jag hållit på här hemma sedan innan 07.00. Storstädat i Violas rum (inte hennes fel att jag sålde henne skrivbord så snabbt och att allt hamnat på golvet) snitsat till Busters (fått Åke att sätta upp lite grejer) och sytt nya gardiner till vårt sovrum. Aldrig för sent för rosa sammet. Med vit spets.

Svampsoppa - den bästa

Svärmors svampsoppa passar på Grand Hotel, gör så här:
Fräs 4 dl färsk hackad svamp och 1 hackad gul lök.
Eller - 15 g torkad svamp, blötlagd några timmar.
Strö över 4 msk vetemjöl och rör om.
Häll i 8 dl grönsaksbuljong och småkoka 3-4 minuter.
Vispa ner 2 dl mjölk och minst 1 dl creme fraiche.
Koka upp
Smaka av med salt och peppar, droppa i lite citronsaft.
Strö över hackad persilja när du serverar.

OBS! Inga lättprodukter i denna soppa, då är det lika bra att skita i alltihop. Och gör dubbel sats om det vankas gäster, annars blir det bråk. Svärmor är en mycket noggrann kvinna, hon tyckte jag skulle påpeka hur lätt det är att bränna löken - så nu är det gjort.

Och nu en efterlysning: hur mördar man samtliga bananflugor? De gör ingen nytta hemma hos oss, och idag fick Viola plocka en ur mitt öga, det var droppen.

Jag har ont i benen och har köpt chips mitt i veckan, det kan man göra när det blåser så cykeln nästan stannar. Alltid chipsvind på väg hem.

Ordning och reda i Sverige

- Jaha, du var här för 5 år sedan, och har inte haft cellförändringar och kommer att kallas vart femte år tills du fyller 60 var så god och sitt upp i stolen! Jajamän, cellprovssvängen måste vara den effektivaste hanteringen i landet. Det tog inte fem minuter så var jag ute igen. Jag fick klä på och av mig själv, men det var precis allt. Inne på hälsa kan jag tipsa om www.ntnu.edu/cerg/vo2max. Några enkla uppgifter och man får veta sin fysiska ålder. Vi har fått alla resultat mellan 32 och 87 (!) på jobbet. Jag är 34, men de frågade aldrig hur stelt det är att nå golvet i högklackat.

Ers Majestäts olycklige Kurt är en riktig bladvändare. Den halvgalne karln har en fru som stöttar honom i vått och torrt. 3 dalahästar.

Och i facebook finns allt från Spotify. Viola har i uppdrag att bättra på min image genom att bara lyssna på ny musik - man vill ju hänga med. Och hon har min inloggning.

Ärlighet varar

Titta - denna perfekta svamp har jag plockat själv! Efter 20 år kom Åke och jag ut i svampskogen, det krävdes en charmig konsult plus kollega A som går att lita på - så stod vi där och glodde efter trattisar. Som var överallt. Nu ligger de på tork i bastun, då är Åke i sitt esse, när det ska torkas. Från utspilld choklad till svamp, allt har han fixat i helgen.

I fredags när jag stämde av middagsmaten med Buster och kompis J säger Buster "vad bra att vi hemma hos mig, så att det blir god mat". Va?! Jag skämdes och blev även patetiskt stolt över att få beröm eftersom jag alltid känner mig i matbakvattnet kontra familjerna A-Ö.

Turligt skulle Buster in till stan på kalas i lördags (Laserfortet, herregud vad det var mörkt där inne, jag hade fått krypa på golvet) så S och jag kunde njuta av storstaden som man missar här ute i spenaten. Till slut satt vi ute på trottoaren med en delikat latte - serverad av delikat italienare - och njöt. På vägen hem hoppade vi av i Åkeshov och gick noga igenom sortimentet i ny asiatbutik. Åke drack faktiskt ingefärssåsen direkt ur flaskan när vi kom hem - han var tårögd av glädje. Vi rundade av lördagen hemma hos familjen C där vi (ja, det var väl Sara och jag då) planerade killarnas herrmiddag och åt asiatmat och drack vin tills vi var tvunga att släpa oss hem för att palla svampskogen.

Buster och jag åkte till Vällingby för att fixa ett par nya skor - dessa fula foppa ska nu återvinnas. Vi köper alltid på Stadium, eftersom Buster tror att man måste provspringa skorna på deras löpbana inne i affären och jag tycker det är en bra test.
Jag frågade Buster om inte kompis J blir ledsen när Buster klagar på mammans mat. Nää, sa Buster, han fattar. Och håller med. Någon kommer så småningom att få däng för sin ärlighet.
Skrivet till musik från Spotify.