50 + 1

51 år och en dag - här bredvid syns dag 1 för Vänskapsbrödet jag fått som en av en massa härliga presenter - TACK alla som tänkt till och hittat "annapresenter" med olika grad av rosa! Jag hade tur med allt - från väder till stressfaktor! Det är väldigt praktiskt att fylla jämnt och kunna fixa kalas och träffa kompisar man inte sett på länge! Jag har nu en lista på människor jag måste träffa alldeles strax igen - för att hålla den där härliga kompisvärmen vid liv!

Att dessutom ha fest med någon som går upp klockan 7 (!) nästa morgon - och så att det enda beviset på att det varit gäster här är alla blombuketter - hur lyxigt är inte det?!

Var det då inget som blev lite tokigt undrar man kanske - detta låter ju nästan löjligt bra. Jo, om jag tänker efter ska mustachen ryckas dagen innan fest, skinnet under blir lite småsurt av att få en klistrig lapp över sig och bli mustachbefriat med ett raskt ryck. Fast jag tror inte det syntes.

Idag har vi varit skönt sega. Busters handbollsavslutning var toppen, jag lyckades slingra mig ur matchen barn-föräldrar och pratade en massa med andra bolltrollningsovilliga. Vi sov middag, och gjorde en  "packa-Solveig-lista" medan regnet strömmade nerför rutorna. Viola berättade att A & A ska få en raskatt. - En cocker spaniel, tror jag det hette, sa hon. Frågor på det?

Ny på avlöningslistan?

Skulle det funka att knalla in till Posten Personal och säga att de ska lägga till Viola på avlöningslistan? Det är nämligen hon som sedan några veckor hämtar Buster och eventuella polare på fritids, fixar mellis till alla och sedan ser till att det funkar friktionsfritt tills jag kommer hem vid typ 18.30. Är det hysteriskt mycket på jobbet börjar hon även med middagen. Och är så här glad när jag kommer hem! Go unge!

Jag är tydligen omgiven av kompetenta och ansvarstagande familjemedlemmar. Åke har blåst bort alla björkkorvarna och lagt dem i påsar vilket normalt brukar vara min del i korvbekämpningen. Och varit på systemet inför lördag.


Jag får frågor om jag har ålderskris. Nix pix, men det beror på tre saker. 1. Jag har inte tänkt efter. 2. Jag är nöjd med min nuvarande frisyr. 3. Det har hänt så mycket kul de senaste 50 åren att det självklart måste fått ta lite tid.

Ungarna solade när jag kom hem. Viola diggar (det är väl ändå ett ord från 70-talet) och grabbarna visade sig prata stavning.  "Fak ju ass holl" lär betyda något.

Människans bästa vän

Skjut mig alla hundägare, men nog kommer cykeln högt upp på listan? Igår lastade jag min stora fina Skeppshult helt proppad, av bl a 5 liter olivolja på pakethållaren, och susade hem från Martin O. Det är något härligt med stora förpackningar mat.
Här bredvid syns den fina lilla fågel jag hittade i fredags när jag strosade. Det har inte hänt på 100 år att jag varit i stan utan uppdrag. Men det är skönt, att gå runt utan köptvång.

Solrosgroddarna här bredvid tror antagligen att de ska få växa till gigantiska solrosor, men om ca 1 vecka ligger de i maten. Det är så här enkelt:
1. lägg vinterns överblivna solrosfrön i blöt över natten.
2. plantera dem jättetätt (titta på min odling) i vanlig jord.
3. Vänta ca en vecka och vattna med måtta - strax dyker de första små bladen upp. Vattna efter väder - efter ca två veckor kan man skörda. Klipp av de du ska käka, och låt resten stå kvar och hålla sig fräscha.

När jag kom hem var det kris - Viola och kompis E var i akut behov av gardiner i kojan. Så jag sydde två stycken av ett gammalt kuddtyg, och spikade upp. De kan rulla gardinerna och knyta band för att hålla uppe, och nu är kojan högkvarter för en klubb med okänd inriktning. Sedan satte jag mig på altanen och solade, medan jag lyssnade på Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Tyckte den var astråkig att läsa, men som ljudbok är den suverän, jag skrattar rätt ut! 5 dalahästar.

Fak ju

Ja jag är glad trots att jag sitter på jobbet! Det kanske är en barndomsskada, men underlättar dagar som denna. Cyklade in i morse och har nu dammat runt en massa filer - skickligt!

Hemma är det inte alls som vanligt. Barnen kommer med saker som ska hända innan skolavslutningen, och igår kom jag på att det är dags att samla till fröknarnas sommarpresenter.

I förrgår kom E förbi med sin lilla papillon. Som hon klippt själv med kökssaxen. Alltså, Sippa (gissa vad Buster alltid kallar henne) ser ut som en tjock kvast. Som tur är tycker E det också, så vi skrattade hejdlöst åt detta, och ropade på "Broom" - eftersom det är mer sving på engelska. E är forskare på Karolinska och vet en massa om vad cancerceller helst vill äta. Inte så kul att tänka på men så intressant. En cancercell har 100 ggr högre ämnesomsättning än en frisk cell, och vill helst ha socker. Alltså ska man undvika - just det - socker. Jag kastade mig på telefonen till pappa för att ge honom tips = order.

Buster har gjort en fin teckning med pratbubblor. En alien säger "Fak ju!". Klart att killen har ett filmvokabulär. Jag vet att det inte är helt rumsrent, men ett gott skratt får man i alla fall.

När jag cyklade hem från jobbet doftade det "mellan hägg och syrén" - det var underbart!

Groddar

kitchengarden.se heter stället på nätet där man kan köpa olika sorters groddar. 25 pix för en påse frön och snabb leverans. Detta är min första skörd, och det är ju rätt otroligt att man kan få så fint resultat av att skölja frön med vatten två gånger per dag. Denna blandning kallas hot mix, och den ska förgylla vår wrap i kväll.

Igår såg jag Masdjävlar, en film jag missade när den gick på bio. Eller missade, slapp menar jag. Jag blev riktigt betryckt av taskiga relationer, och sedan fick jag hemlängtan till Dalarna och M och känslan av hur härligt jag tycker det är att komma hem. Och sedan retade jag mig på att de inte pratade ordentligt dalmål. En gång skrattade jag och det var åt en rolig min, säkert inte ens menad som ett skämt. Sedan kröp jag ner hos Viola för att slippa bädda tre sängar i morse. Smart!

Tack vare att barnen har världens charmigaste tandläkare - och inga hål - var morgonen trevlig. Jag hann till jobbet så när som på 2 minuter och blev uppläxad för denna fadäs. Konstigt att två sketna minuter kan sätta igång en irritationsprocess hos två personer. När jag satt mig över detta försökte jag förstå skillnaden på mission och vision. På eftermiddagen satt och jag sökte bilder på glass - till årets sommarhälsning.

Ät edamame

Vilken iskall dag - jag cyklade hem utan vantar och trodde händerna skulle ramla av. Men de belgiska jordgubbarna låg i cykelväskan och vi har haft en riktig pysselkväll med frivillig läxläsning och en massa studsmattehoppande. Är stolt över mig själv - jag provade 411 bikinitoppar utan att köpa en enda. Först ska jag inventera vad som egentligen gömmer sig i den stora badväskan. Seriöst!


Titta på bönpåsen här bredvid. Jag har ingen aning om hur det uttalas, edamame. Lägg de frysta bönorna, i sina skidor, i lättsaltat vatten som knappt täcker. Koka upp och koka någon minut. Kläm ur bönorna och rör i lite smör och salt - de är så goda. Eller ha i en sallad med valfri dressing. Jag brukar ha en skål färdig i kylskåpet - har just snöat in på dessa.

Fick just en väldigt glad överraskning. Min kusin (en av fem, så det finns inte så många) kommer ner för att fira min födelsedag. Han och sambon har aldrig varit här, och efter 12 år i huset är det oslagbart roligt att få visa dem hur vi har det. Jag har bestämt att köra ett speciellt släktkalas, så att vi ska hinna umgås och jag inte bara fnattar omkring.

Åke är inte hemma, så nu ska jag sätta mig i soffan med lite svenskt (film alltså, det lät ju nästan som typ brännvin).

Jag är förlåten

Nu är vi lite nöjdare här hemma - det har dunkat in några komplimanger för frisyren, så jag är förlåten. Dessutom finns ju hårgelé.
Vilken skön valborg - och vilken iskall 1 maj. Inga demonstrationer, förutom en trevlig kopp kaffe med Y har jag sytt sytt sytt hela dagen. Allt var definitivt inte bättre förr, dock möjligen jeanstyg i killbyxor.

Igår hade vi en heltrevlig em-kväll-natt hemma hos familjen E. Jättemycket god mat, vi började med skumpa och då känns ju livet alltid så bekvämt och soligt.  Mammorna gick med ungarna till elden (minield i år) vid Riddersvik, stod i den hopplösa godiskön som är lika kaotisk varje år och sedan var det skönt att komma tillbaka in! Alla pappor var tvungna att passa hockey-vm, men det hjälpte inte ett smack mot norrbaggarna.

Ikväll är det Humorgala. Jag kan bli astrött på galor, men måste rekommendera att bli Världsförälder hos Unicef! För ynka 100 bagare per månad får man en positiv rapport om Unicefs arbete - och att det hänt bra saker ute i världen för barnen. Också. Att titta på galan och veta att just jag bidragit till myggnät, näringslösningar och att kanske en enda unge fått chansen till ett bättre liv - det gör tårarna skönare.

Veckan som kommer är en rysare - om man tittar på allt som ska klämmas in. Struntar man i det och fokuserar på att vi alla är friska och glada, att barn får gå fritt till tandläkaren, att det finns kompisar att käka lunch med och att massor av människor vill göra beställningar hos min lilla inhousebyrå så är allt helt enkelt toppen!