Operation Smile

Det blev väldigt stressigt nu när Åke kommer hem två dagar innan plan! Även om vi varit ihop i 20 år så har jag tydligen ett tvångsmässigt behov av att vara duktig och visa att jag klarar skivan - alltså har jag tokstädat och tvättat alla lakan. Barnen har nyklippta naglar och jag har köpt fantastiska pelargoner som pryder hemmet. Lite handlar det om att Maria kommer också - jag vill att det ska vara perfekt stämning nu när vi ska ut och titta på brudklänning. Vad nu perfekt stämning har med städning att göra, vi ska ju inte ens vara hemma.

Operation Smile däremot är viktigt. Buster tömde sin plånbok, 37 kr, och Viola dängde upp 50 bagare för att barn med läpp- eller gomspalt ska få chans till operation och ett bättre liv. Jag minns när sköterskan sa ingen gomspalt när hon undersökte den nyfödda Viola - och även min galna tanke det är klart att hon är perfekt. Lite ödmjuk blir man ju mer åren. Tur.

Hon köpte för 150 kronor! Vrålet ekade längs hela gatan igår kväll när den förste majblomme-försäljaren var här. Vår ytterdörr måste vara rätt tunn, för vi hörde hans glädjetjut tydligt och klart. I morse såg jag att årets insamling går till att hjälpa barn som behöver brillor. Och jag vet hur det känns att se - ja ingen rad hos farbror optikern, så jag ska handla av nästa unge också. Nu ska vi se till att klistra upp blommorna i bilen innan Åke kommer hem, jag känner att klistermärken i bilen inte är helt OK.

När farbror optikern frågade Maria vad som stod på den nedersta raden svarade hon Almkvists tryckeri. Denna kvinna borde hitta en brudklänning.