Lördag var surdegsdag! Annika, Anneli och jag gick i bakskola hos Karin. Inte så betungande eftersom det var fria aktiviteter när degen jäste och vi då bara promenerade i det strålande vädret, fikade och babblade. När vi gick hem 6 timmar senare hade vi var sin stor bit surdegsbröd och en egen burk surdeg med oss.
På kvällen tittade vi på Mello ihop, och alla fastnade för olika saker. Barnen för Sean Banan och jag för guldfodralet som fröken Serneholt bar. Om rätt låtar gick vidare? Ja, det kändes lite som what ever tycker jag.
Vår surdeg är döpt till Karin, och idag bakade jag två limpor bara för nöjet att få mata henne. Nu letar jag efter en riktig assistent, det är lite rysligt med priset om jag ska förverkliga drömmen om en Electrolux.
Så avundsjuk jag är. Jag lyckas aldrig när jag försöker baka. Man kan mörda folk med mina limpor. Så hårda är dom
SvaraRaderaOm du förvarnar nästa gång du komemr till Stockholm kan jag säkert fixa en egen surdeg till dig, sedan är det faktiskt rätt enkelt!
Radera