Studenter är väldigt fina

Känslan av förväntan är oslagbar, och jag pratar inte om julafton utan om sommarlovet. Kvällen innan skolavslutningen måste ju vara årets bästa! Barnen fick vara uppe hur länge de ville, jag bara la allt tjat om läggdags på hyllan - för 10 veckor framåt. Igår sprang jag mellan avslutningar på låg- och mellanstadiet, lite sorgligt men va faan - detta är ju toppen! Alla fröknarnas presenter (jag ordnar dem för att mamma på 70-talet ordnade till mina fröknar) verkade funka och Buster tog hellre hem fem kompisar än gick på bio med mig. Viola gick på bio och jag ägnade resten av dagen åt att steka pannkakor, städa och göra pizza. På kvällskvisten var jag rätt nöjd att ha bara två barn kvar, hur fixar storfamiljerna orken?

Så nu är det yoga kl 0700 på morgnarna, då hinner jag hem ungefär tills det är dags att ringa kompisar. I morse var jag förundrad hur många som är ute och åker 0530. Jag tog en lur efter den sena frukosten - och upptäckte då att Frank hypnotiserat mig. För tre veckor sedan fick han inte ens gå in i vårt sovrum - nu låg han vackert ihoprullad på överkastet när jag vaknade - och jag tog det som en komplimang.

Resten av dagen ägnade jag åt att sy klart lapptäcket som ska bli lördagens doppresent. Som tur var kom Sarah hit så att jag fick visa henne, resten av familjen är inte så intresserad. Jag ser redan fram emot hur glada föräldrarna kommer att bli, som att njuta av resan i förväg ungefär.

Och förra veckan njöt jag i Ludvika! Det var inte bara turen med Maria i sportbilen utan hela arrangemanget - att åka tåg upp, sova hos pappa och hinna umgås med honom, laga mat en hel dag med Maria och familj och sedan få en studentdag med underbart väder och ett lyckat kalas efteråt! Det är något speciellt med studenter med hela livet framför sig! Tjejerna är så tjusiga, jag är tveksam till om vi var det. När det gäller Glennon verkar det svåraste vara att fixa en e-legitimation. Efter 40 minuter (de var hela tiden otroligt tacksamma att jag väntade) i Nordeas telefonkö kom jag till Ola, som kunde meddela att mitt kort var för gammalt. Han erbjöd sig att skicka ett nytt - världens snällaste kille.